10 december 2008

Om ljuset i tunneln är ett tåg....


Det var en kommentar som lämnades till ett av mina inlägg för en tid sedan...ett inlägg om att när ljuset kommer så bryts mörkret.
Jag har funderat på det som sas och med stor respekt känner att jag vill fortsätta ge tro och hopp, inte tro och hopp till något som visar sig vara ohållbart utan till Guds Ord som är fast förankrat i himlen.
Om ljuset i tunneln är ett tåg då passerar det, det går vidare, det blåser säkert av vinddraget och det känns väldigt jobbigt och kanske skrämmande under tiden det passerar och man drabbas av fruktan av att inte klara av det. Så är det förvisso, men jag tror, jag vet av egen erfarenhet av tåg som passerat i mitt liv, att de passerar. En del tåg har varit vääldigt långa men många vagnar, en del bara ett lok men trångt har det varit. Men för varje tåg som gått så har man lärt sig något nytt, man går kanske inte längre enbart mitt på spåret, man till och med lär sig känna igen bultande i rälsen att ett nytt tåg kommer. För varje tåg som passerat blir man sakta lite starkare och tryggare om man har blicken riktad åt rätt håll. Man blir lite mer starkare och vet att jag klarar det här.
Det finns en som haft det trångt åt mig, en som gått den tuffaste vägen för mig, mannen från Nasaret gick hela vägen istället för mig. Han lämnade sig själv som ett ögonmärke.... Med blicken på Jesus :)
Styrk därför kraftlösa händer och svaga knän.
Hold on hold hold on
Tåget kommer att passera och det kommer en lösning, kanske en väg som vi inte såg innan tåget kom utan tåget kanske dammade upp en väg som vi inte såg innan
Hold on




07 december 2008

Andra Advent

Glad andra advent!!! Vi är lite krassliga med influensa men det vänder...
Läste ett ordspråk idag:
Det är svårt att ge bort vänlighet, för den kommer hela tiden tillbaka till dig.
Kanske något att ta med sig idag... :)

06 december 2008

Julfesten igår

Julfesten med jobbet blev en väldigt trevlig tillställning, dock utan det tradiotionella julbordet jag trodde att det skulle bli. Italiensk buffé blev det och mycket nyttiga goda saker.. så jag väntar till mitt eget julbord istället.
Men mat i all ära.... jag är så tacksam och glad för mina fina arbetskamrater och min arbetsplats. Ni är så goa o fina o roligt har vi.... tack för att jag få vara mitt ibland er...

05 december 2008

Julfest på jobbet



Dags igen då för premiär för julbordsätande. Misstänker att det blir lite överrasknings alternativ, men hoppas någonstans på det traditionella, får man det .....

Mysigt skall det bli iallafall.... Glad andra advent!!

04 december 2008

En vanlig dag i december

Det kom snö i natt igen, men jag har lite svårt att tro att den stannar då det är plusgrader.. men fint är det! :) Trots sjukdom, förkyld, och lite annat skoskav så känner jag en sådan förnöjsamhet med livet.Visst senast igår kväll så suckade jag lite inför min älskade make han som lovat i "nöd och lust" att det kändes lite bökigt med lite av möjligt. (stackarn) Men så idag när jag blev hemma, trots ofantligt mycket att göra på jobbet, och efter att ha läst Ps 23 så infann sig den där bomullsliknande tryggheten och förnöjsamheten. Läs den vettja, dra på varje ord, skumma inte igenom den utan läs...

03 december 2008

Kom just på en sak

Det är bara 18 dagar kvar tills det börjar gå mot ljusare tider det betyder att våren snart är här igen...
Tänkte att det kanske skulle glädja någon....
Det ramlade ned lite tankar till på förkommen anledning, vårregnets tid kommer. Det som känns mörkt, ogenomträngligt (som mörkret här i Fjällboskogen) och missmodigt vänder i och med att ljuset kommer tillbaka. När ljuset får mer plats så ser man ju tydligare det som ligger framför.
Vi får sträcka oss efter det i tro och i hopp om att vad Gud lovat håller han, även om det kanske är just nu väldans mörkt och ogenomträngligt. Så vi sträcker oss mot det som ligger framför och det som Gud talat till oss om och vi släpper inte taget, för det kommer ju......och framför allt har vi ett stort och härligt mål därframme....himlen

Jag är alltid på väg mot en avlägsen destination
bortom det vi kallar tid och rum.
Detta mål ger mig mod, ger mig kraft, ger mig inspiration till
att möta år som väntande ligger framför.
Så vad jag än gör, vad jag än tar mig för ska jag aldrig släppa taget
om denna osynliga hand som Herren sträckt mig.
Nej, vad jag än gör, vad jag än tar mig för
ska jag aldrig släppa taget om detta osynliga land som kallas himlen.
I mitt innersta bär jag en bit av ett avlägset land,
löftet om att jag hör hemma där.
I mitt innersta bär jag ett hopp om en avlägsen strand
att få möta Herren ansikte mot ansikte.
.
Så vad jag än gör, vad jag än tar mig förska jag aldrig släppa taget
om denna osynliga hand som Herren sträckt mig.
Nej, vad jag än gör, vad jag än tar mig för
ska jag aldrig släppa tagetom detta osynliga land som kallas himlen.

02 december 2008

Glädje i prövningen ! ?


Jakob säger i sitt brev första kapitlet 2 versen: Räkna det som den största glädje när ni råkar ut för alla slags prövningar...


Hm, ja, jo Står det i Guds ord så måste det ju betyda att det går att i prövningen hitta glädjen i det som man går igenom. En mycket kär & god vän till mina ungdomar brukar säga på sin underbara finlandssvenska: Hitta Glädjen! man blir glad när han säger det, för man känner att betyder att det går att hitta glädjen. Det kanske tar sin tid ibland, ungefär som när man leker "Hitta nyckeln" men till slut så hittar man den. Vi söker i allt möjligt, mat, prylar, samvaro och pengar. Där hittar vi den nog också, det kan ju vara lösningen på prövningen att hitta vänner att lita på, mättnadskänsla om man går hungrig, behov som fylls med ngn liten pryl och naturligtvis kan pengar lösa både små och stora prövningar....


Men jag undrar om inte Jakob menar en djupare glädje, glädjen i Gud, förtröstan på Gud. Den förtröstan är mer värdefull, håller mer konstant, ger mig uthållighet och tålamod. Någon som är där och går med mig, vetskapen av att han litar på oss, han har förtroende för att vi skall klara detta. Han har själv sagt : Jag skall aldrig lämna dig eller överge dig (Hebr 13:5b)