20 januari 2009

Sommaren annonserade

Solen, värmen, sanden, regnet, vinden och Bödagården annonserade sin ankomst igår hemma i brevlådan. Det betyder att den kommer, sommaren alltså med allt vad det innebär. Vi har säsongsplats på nämnda camping och nu vill de veta om vi kommer i sommar också. Inte helt fel att grunna på. Lite annat är eventuellt pågång i sommar men visst lockar det, kanske någon av er mina osynliga kompisar är intresserade att hyra en vecka? Bara säg till.....

19 januari 2009

Casper


Ganska så fascinerande med detta lilla djur... en fågel som bara på någon vecka blivit så tam att vi nästan får fråga om lov att få sitta vid datorn.
Tangentbordet är hans! bara hans!

17 januari 2009

Förlåt Förlåt ... men gott var det

Jag har gjort något idag som jag lovat mig själv att inte göra.... jag har premiärat. Messlan (namnet inom familjen) stod där så grymt inbjudande och jag kunde bara inte låta bli den. Maken och brorsonen M tog en stor jag nöjde mig med en liten. Messla och latte på Landingscafé idag kl 13.30... så nu har jag bekänt det :))
Lika bra att fortsätta njuta av denna oerhört välgenomtänkta godsak lite då och då ......

16 januari 2009

Har ni någon gång undrat vem alla är

Konstig titel kanske! Men för några år sedan när jag promenerade från dagiset mina små gick på och ner till stan till mitt jobb, så varje morgon så mötte jag henne. Damen med de raska stegen! Hon hade ryggsäck på ryggen, en liten nätt en, bra gåskor och alltid rejält klädd. Vi gick på var sin sida av gatan, hon österut och jag västerut. Från början så tänkte jag nog ingenting men sedan så tänkte jag nog ja nu kommer hon igen. Sedan efter alla veckor så blev hon som en kompis, uteblev hon så undrade jag om hon var sjuk, på semester eller jobbade på ngt annat håll. Tanken att hon skulle åka buss eller bil istället för att gå den infann sig aldrig. Men ju längre tiden gick så började jag sakta undra VAD jobbar hon med? Tanken har gått från lärare, kurator, ICAtant, pizzabagare, apotekare eller där jag stannade i tanken bibliotekarie. Jag slutade mitt jobb på stan och vanrade inte längre den gatan så jag fick aldrig svaret.

För en tid sedan på mitt nuvarande jobb så har vi en restaurang i bottenvåningen, vem tror ni sitter där ofta på lunchen och ivrigt pratande med en förmodad kollega, Jo min gåkompis... jag har varit frestad sååå många gånger att gå fram och fråga men inte riktigt haft frimodigheten, men en dag.....

Tänk va många vi är, alla vi vandrande, arbetande, studerande olika människor! Vilka är vi ?Vad pågår i våra liv? Så ointresserade av varandra, tänk om det i min gåkompis finns en vän för livet... Tänk om jag får betyda något för henne eller hon för mig rent av... kanske jag skall våga :)

Under den högstes beskärm

Fick en underlig känsla igår kväll strax innan JohnBlund kom, en känsla av oro? fruktan? ängslan?
Jag gjorde som jag lärt mig, talade med Jesus om detta och tackade för friden som jag blivit kallad till att äga Kol 3:15 och den infann sig. I morse vaknade min lille V och hade haft en hemsk mardröm och vi fick sätta oss en stund och prata med Jesus igen och friden infann sig återigen.
Detta fick mig att tänka på tiden när vår äldste son J var nyfödd, vi läste Ps 91 för honom varje kväll, inte någon kväll i veckan utan varje kväll så den sitter som en porlande bäck. Varför har vi inte fortsatt?
Så vi citerade den i morse jag och V och i bilen in så talade vi med Jesus om geografiprovet som yngsta dottern J skulle ha idag. Självklart för många kanske men vi, familjen i Fjällboskogen, slarvar lite då och då med detta. Det slog mig ändå att om vi inte håller fast vid ordet och får det som en naturlig del i våra liv så står vi oss ganska så slätt när oro, problem, fara och stormar slår emot oss. Vi behöver fortsätta bygga på hälleberget med våra liv och byggnadsstenarna är ordet. Så idag på morgonen så skall ni få Psalm 91 av mig :) varsågoda på engelska


He who dwelleth in the secret place of the most high shall abide under the shadow of the almighty. I will say of the Lord, he is my refuge and my fortress: my God; in him will I trust.

Surely he shall deliver thee from the snare of the fowler, and from the noisome pestilence. He shall cover thee with his feathers, and under his wings shalt thou trust; his truth shall be thy sheild and buckler .

Thou shalt not be afraid for the terror by night; nor the arrow that flieth by day;nor for the pestilience that walketh in darkness; nor for the destruction that wasteth at noonday.

A thousand shall fall at thy side and ten thousand at thy right hand; but it shall not come nigh thee. Only with thy eyes shalt thou behold and see the reward of the wicked.

Because thou hast made the Lord, which is my refuge, even the Most High, thy habitation; There shall no evil befall thee, neither shall any plague come nigh thy dwelling.For he shall keep his angels charge over thee, to keep thee in all thy ways.

They shall bear thee up in their hands,lest thou dash thy foot against a stone.Thou shall tread upon the lion and the adder; the young lion and the dragonshalt thou tread underfeet.

Because he hath set his love upon me, therefore will I deliver him, I will set him on high, because he hath known my name.He shall call upon me, and I will answer him, I will be with him in trouble; I will deliver him, and honour him.

With long life will I satisfy him, and show him my salvation.

14 januari 2009

Kafferasten var i fara

En säkring gick och var i hela redaktionen finns alla säkringar? Jag visste och ett klick bara så kom allt igång igen. Kände mig helt plötsligt väldigt glad och tacksam....
Kafferasten är ju för bra ändå, inte bara för att magen kurrar lite lätt kl 10 utan för gemenskapen. Här på redaktionen arbetar vi alla väldigt koncentrerat, journalisterna intervjuar och skriver artiklar och pratar med andra, kundtjänst talar med prenumeranterna, jag och mina säljkollegor talar med våra kunder både muntligt och via mail, administrationen och ekonomiavdelningen stirrar på siffror och annat planerande, växeln talar med alla. Men kl 10 ses vi på övervåningen och det blir ett härligt babblande för den som vill med alla härliga arbetskollegor. Viktiga samtal, givande samtal och roliga samtal som stärker gemenskapen och ger en välbehövlig liten paus... så visst var det bra att jag hittade säkringsskåpet :)

12 januari 2009

Apropå min systers nya liv


Min älskade stora syster B rapporterade till mig så glatt idag att de börjat en kampanj på sitt jobb "BEACH 2009" så hon har beställt kort hos Friskis o Svettis, skall gå på Pilgrimsvandring i maj och har bara bestämt sig.
På förekommen anledning då så läste jag i morse om Abraham, 127 år gammal att han bugade sig djupt..... flera gånger. Det skulle jag också vilja göra när jag är 127 år.