13 maj 2011

Psalm 62


En arbetskamrat läste Psalm 62 idag på vår morgonbön, det var som balsam för min själ. Delar den väldigt gärna och ger några verser men först några tankar... I tider av omställningar, oro, förändringar letar vi alla efter det som vi vill skall lugna och stilla oss.Vänner kan vara ett område där vi i behovets stund utan ord begär deras uppmärksamhet och de skall tillfredsställa oss. Även vår livskamrat önskar vi ofta skall tillfredsställa och bekräfta oss. Det fungerar och skall vara så, till en gräns, men i det djupa djupaste finns det bara en som kan stilla oron längtan och det är hos vår Gud. Låt oss aldrig begära att andra människor skall vara den som djupast rör vid oss, för det kommer inte att bli bra. Gud har sedan skapelsens begynnelse lagt ner en källa i oss som endast kan tillfredsställas i gemenskapen med honom. Har du din ro där kan du få vara till varm välsignelse för andra och få vara den som ger hopp och glädje och tro. I gengäld blir du själv full av tro hopp och kärlek

Endast hos Gud söker min själ sin ro
från honom kommer min frälsning
Endast han är min klippa
och min frälsning, min borg, jag skall inte vackla.
Endat i Gud har du din ro min själ ty
från honom kommer mitt hopp.
Endast han är min klippa, min frälsning och
min borg, jag skall inte vackla.
Förtrösta alltid på honom, du folk
utgjut era hjärtan för honom
Gud är vår tillflykt

En gång har Gud sagt det, två gånger har jag hört det
Hos Gud är makten och hos dig, HERRE, är nåd
en psalm av David
Psalm 62
.

Blott en dag


Skall försöka att inte skriva det alla tänker tycker och upplever. Till och med min lillkille på 11 år säger det då och då… och istället för att skriva det skriver jag som rubriken ” Blott en dag ett ögonblick i sänder”. För det är ju så vi kan fånga tiden lite. Ta vara på minut för minut timme för timme och fånga tillfället.
Vi skall fira min Pappa i helgen, eller vår pappa för vi är sju syskon som vill trängas och få uppmärksamheten från pappa i morgon eftermiddag. Han fyller 90 år, ofattbart och fantastiskt och helt helt naturligt. Pappa skall alltid finnas!! Han har med sina 1.90 alltid varit trofast trygg och bestämd. man visste utan ord om man inte hade hans gillande, lite läskigt ibland men när jag tittar i backspegeln så var de ögonblicken som trafikljus och vägskyltar för mig. Vissa gånger har jag gått mot hans röda ljus och inte alltid valt höger när han pekat dit. Men då har jag varit väldigt trygg förvissad om att han ändå alltid skulle älska mig. Men det håll han pekat på tydligast, också oftast utan ord, har jag valt att vandra. Jag vet att orden pappa inte sa till mig sa han till Gud och han om någon har gått bönernas bro för alla oss barn. Jag vandrar på Guds väg och målet är himlen.
Åh pappa om du hade en liten dator skulle du kunna läsa mina ord, men jag tror att jag skall viska dem till dig i morgon istället. Jag älskar dig fina fina goa ståtliga pappa. Tack för vägvisaren.. Tack… och Grattis till din stora fina dag.

12 maj 2011

Trivs bra här

Inte helt fel att jobba nära sin bästa bästa vän och kunna ses på lunch :) njuter .. snart 29 år tillsammans och livet är gott !


Ingela

11 maj 2011

Bönesvar


Man blir lite förvånad fast man inte borde bli det.. men bönesvaren kommer om än inte på de sätt som man förväntar sig. Jag lämnad och kastade och morse och tillbaka kom ett varmt fint bönesvar... Tack gode Gud

Lämna o kasta

Hörde det klart och tydligt. Det tas inte ifrån mig utan jag behöver lämna och kasta det jag bär på ... Så jag gör väl det då ! :/


Ingela

10 maj 2011

Dags att plantera

På något sätt så vill jag fortsätta vårda och skydda men det är dags att överlämna till naturen och till livet själv att fortsätta växa sig starkare och starkare. För vackert det kommer det att bli. Gud vill utvidga platsen för den här plantans boning och Gud vet vad som ligger framför... Jag kan bara se på och njuta i fulla drag.
Kanske en uppmaning till någon mer ! Låt glädjen ta över och bana väg för det som skall komma....

Grus i skon

Idag inträffar det en ganska ovanlig dag nu för tiden… jag är ledig och solen skiner och värmen är här. Jag har slarvat lite med min tid under ett års tid nu snart och jobbat mer än jag ska. Det satte sina spår och under den här hårda vintern gav sömnen upp och krafterna sinade. När sinnet är dystert är det svårt att hitta glädjen och det kan vara svårt att ta tag i sig själv. Men nu går det lättare och idag ger jag mig själv en dag att bara vara, eller, jag skall bara ta hand om lite tvätt, dammsuga av i köket, bädda rent några sängar och … :)) men det är njutbart! Alldeles underbart njutbart.
image
Fick en av mina tankar idag på en morgonpromis med hunden. En liten sten fastnade i sandalen. Först bara skakade jag lite lätt och den hamnade precis i hålfoten så jag kände den inte. Men efter ett tag hamnade den under trampdynan vid min stortå och det gjorde ont. Jag pillade lite med ett finger och puttade iväg den och den hamnade återigen under hålfoten för att efter ett tag ramla framåt igen. Tillslut träffade den på ett väldigt ömt ställe under foten och det gjorde rejält ont. Jag fick ta och öppna sandalen och ta bort gruskornet. Ett ganska litet oansenligt korn men på fel plats ack ett riktigt vidunder. Så min conclusion då :) Se till att få bort det som skaver, gör det när det är litet och bara börjat irritera. Får det stanna kvar ändå blir det större och kan ställa till med bekymmer och om man fortsätter då att bara ignorera kan det bli ödesdigert. Vandringen här i livet går lättare och man häller ur gruset ur skon. Man kan koncentrera sig på att lyfta blicken och inte missa vad som väntar där framme…
Ha en alldeles underbar tisdag… Det tänker jag ha :)