Sätter mig stilla

Det pratas mycket och det undras mycket. Mycket kan vara viktigt och väl behövligt att pratas om. Men när tyckandet och vetandet tar fart så blir vi så fastbinda och insnurrade i alla ord att vi knappt vet var änden är. Vad är sanning? Vad är värt att ordstrida för? Var är striden som jag väljer att strida? 

Just nu har jag en strid och det är med min fot och hur mycket jag orkar belasta den. Det betyder inte att jag struntar i att det finns viktiga frågor att prata om men om jag får välja så håller jag nog med en av ledarskribenterna på tidningen jag arbetar på Berit Simonsson läs den gärna.

Damm eller inte damm

När vi flyttade in i huset för snart 6 månader sedan så var nog min första tanke på att vi skulle ta bort fiskdammen. Men med tiden har jag ändrat mig, det är en liten prick över i:et. Nu är alla fiska uppe och förvaras i garaget i stora tunnor, alla utom den allra minsta, den har gömts sig i dyn. Den tror att den har det bättre där. Just nu är pumpen forsatt igång men vi behöver stänga av den nu när minusgraderna kommer. Så när våren kommer får vi väl se hur det gått för den. Den vet inte bättre utan tror att den har alla svar på hur det fungerar. Nu trivs fåglarna utmärkt i det lilla hålet av den annars isbeklädda dammen. De dricker och de badar. Väldigt mysigt!

En och en halv vecka har gått av min sjukskrivning, några veckor återstår. Det kan tyckas.. Åh va skönt för dig i Advent och allt.. Jo visst men jag kan inte riktigt utnyttja tiden just nu med att julfina och dona. Det fungerar inte med en nyopererad fot. Men jag kan tänka och planera och ordinera familjen att sätta i verket det jag tänker och planerar. Det kan jag…

Vintern i all ära, men...

bilden från Life on Earth sida på Facebook

… ngt i mig längtar till våren och sommaren ändå. vi skall inte måla huset rosa men kanske trädgården blir målad i rosa, rött, gult och blått. Mycket grönt blir det i alla fall. Underbart!

Snart

Jag får belasta foten men då på hälen och i en vacker blå (not) gipssko. Efter nästa veckas stygn bort tagning får jag belasta foten mera i en vacker blå (not not) gipssko. Efter sex veckor i en blå vacker gipssko skall jag på återbesök hos läkaren som opererade mig och efter det slipper jag nog min blåa vackra gipssko. Det blir trevligt!

En vecka har gått

En vecka nu sedan operationen och det känns bra i foten! Ser ju inte så mycket eftersom bandaget skall sitta en vecka till. Men jag kan ana att foten faktiskt inte är så svullen. Jag har varit duktig tycker jag på att sitta still och haft foten högt. Vill så mycket men får betala om jag vandrar omkring för mycket. Det stramar och gör ont då. Det blir bra det här.

Satte igång julen nu idag, julmusik och funderar ut julklappar, lite vad vi skall ha på julbordet. Lite pynterier och allmänt ställer in mig på en fin jul i år. Hela familjen kommer och finns inga ord för vad jag älskar det. Stannar upp lite i mitt planerande och känner : Presenter i all ära (det skall vi ha) men värmen att få vara med de nära och kära betyder så mycket! Tänk vad bra att vi har en högtid som julen! Tänk om även den här julen kunde få bli en jul av Frid Glädje Trygghet Tro och Förhoppning.

bilden lånad fr google

Dag 5 eller ...

Detta har ju gått väldigt bra! Sitter där jag sitter och försöker sitta utan att känna mig stressad av att inte kunna röra mig som jag brukar. Har en kanna kaffe och en kopp men fikat är ju gripande på bottenvåningen och jag mobiliserar för att vanka ned för att ta mig en bulle.
Värken är stort sett borta, det sträcker och sliter i såret och jag kan ana att foten svullnar när jag varit uppe och vankat omkring. …

Dag 3

Dag 2 försvann lite i smärta och trötthet. I natt sov jag bättre fram till halv 3. Höll mig i en timme sedan tog jag smärtstillande igen och somnade så skönt. Vaknade och värken var borta ... en liten stund iallafall :). Men jag ska inte klaga alls! Det här kommer bli så bra! Ovant att hålla sig sittande eller liggande men jag fixar inte att vara uppe och vandra. Gör för ont! Så en dag till och kanske en till .. Jag tar dagarna som de blir och jag har inte bråttom någonstans !