hillsong - still

Vi bara springer på, pratar och tycker......Ibland behöver vi faktiskt bara vara stilla...

Hide me now

Under Your wings

Cover me

Within Your mighty hand

When the oceans rise and thunders roar

I will soar with You above the storm

Father you are King over the flood

I will be still, know You are God

Find rest my soul

In Christ alone

Know His power

In quietness and trust

When the oceans rise and thunders roar

I will soar with You above the storm

Father You are king over the flood

I will be still, know You are God

Prat Prat Prat

Trött av allt tyckande både verbalt och på pränt från de som har många åsikter om vår församling... Ledsen av alla verbala lustigheter från dem som känner lite skadeglädje och även hårda ord av krav från dem som minsann vet... sorgsen av all propaganda och akta er för detta... vill hålla för öronen så jag inte hör alla besserwisser som nog vet hur det skall skötas...

Det är i sanning en tomhet efter två människor som fortsätter vandra sin väg. Jag kommer inte att följa efter, jag är där jag skall vara. Men det är två vänner som jag tycker väldigt mycket om och därför gör det ont av både ledsamhet och kanske ibland ilska att de går. Om det är rätt eller fel väg de går ? De tycker det! Vem är då jag att hindra? Jag förstår inte men det jag förstår det är att jag har min väg att vandra och jag står ansvarig för den vägen en dag. Jag har fått lära mig att själv ta reda på, att själv lyssna och att jag också kan höra... vem lärde mig det? Jo han som nu går sin väg och efter att jag lyssnat och tagit reda på väljer jag att inte följa... Tack Ulf för de lektionerna.

Nu då... livet går vidare och framtiden ligger i Guds hand och jag kan skönja att den blir både upp och ner och varm och kall. GUD är densamme även om jag förändras hela tiden...

Ett vet jag och det är att jag snart skall ha semester...  

Överlevare

Vi har en fiskdamm, en påtvingad sådan då eftersom den fanns här när vi flyttade in. I höstas fångades guldfiskarna in och placerades i vattentunnor i garaget. Alla utom en, den minsta fick de inte tag i. Den kämpade för sin frihet och gömde sig i dyn och vägrade låta sig infångas. Snön föll och temperaturen med den, vi behöll pumpen igång eftersom vi tänkte på den där lille stackaren men förstod ju att förhållandena inte skulle hjälpa den att klarar sig. Vintern försvann och återvände och försvann igen. Dammen ser väldigt risig och ful ut just nu. Vattnet ser kallt och murrigt ut. Växterna har såklart vissnat och just nu ser det inte ut att komma någon förändring. Det ser minst sagt motbjudande hopplöst och dött ut att få dammen fin igen. Men! i lördags när vi hade vänner på besök och gick en promenad i trädgården och stod lutade mot räcket till dammen såg jag det.. Något litet orange som stilla stilla vilade nere i djupet mellan två stenar. Firren levde, jodå absolut levande och väldigt färggrann och frisk. Uthålligt envist och med superkrafter har den överlevt. Det talade ... För trots hur det ser ut just nu, trots tillsynes kyla och obekvämt liv så finns det alltid hopp om en ny tid Hopp om en vår. Hopp och visshet att detta tillstånd är inte för evigt. Det kommer en annan tid! Håll i, håll fast och ge aldrig upp! För våra fiskar innebär det kanske en annan damm i en annan trädgård. För dig kanske det innebär någon annan slags förändring men livet finns där, fortsättningen kommer. Den kanske skrivs i en annan vinkling än vad du trodde först men den fortsatte och fortsätter. Dont give in..

Nostalgisk morgon

Det finns tider i livet där man gjorde tydlig vägval och på ett sätt avgörande för hur framtiden blev. För mig innebar tiden 1979-1982 att mina tankar och drömmar blev verklighet. Jag hade en tydlig och klar längtan att få flytta till Umeå. Varför just Umeå vet jag inte men jag vet att det var några år av frid och mycket glädje. Så att sätta på musik jag lyssnade på då framkallar den friden, glädjen och tryggheten.

Får jag lov att presentera

Får jag lova att presentera vår lilla som fyllt tomrummet efter vår gamla kära Leia. Detta är Daisy 4 månader en underbar liten sötis men mycket liv och glädje. Stor aptit på maten och livet. En mysfaktor och engagerande liten krabat. 

Beslutet att skaffa henne var kanske inte 100 % genomtänkt men väl 80 %. Undrar hur livet skulle se ut om man alltid var 100 % på allt man skulle göra. Jag vill nog inte ens tänka tanken, visst har man i backspegeln sett att "det där skulle jag nog gjort annorlunda" men samtidigt skulle jag vara utan den erfarenheten och kanske alltid gått och undrat hur det skulle ha varit om jag tagit det steget. 

Med vårsolen så börjar det rycka lite i benen att ta nya steg mot nya saker... börjar med att göra en efterlängtad resa i april med systra mi  

Bilden är Johannas 

Vårluft i februari

Fåglarna sjunger redan för fullt. Trots knappa plusgrader och isiga gator så är luften jag andas blandad med vår. På Facebook råder det ett meningslöst krig om vilket väder som är bäst för denna årstid. Jag hör väl till dem som tycker vintern är vacker men på något sätt får snön mig att känna mig instängd och trött. Så fort fåglarna börjar kvittra tidigare med ljuset så lättar trycket över bröstet. Jag börjar glutta på fröer, planteringskärl och trädgårdsprydnader. Plockar fram vårgardiner och vill släppa in ljuset. Kanske inte så konstigt för livet har redan börjat gro djupt därnere i marken så våren hör ju livet till.

I bibeln säger Paulus till Timoteus " jag påminner dig om att återigen blåsa liv i den gåva som finns i dig " Det är som med fröerna och lökarna där planterade i jordplätten eller de torra grenarna på klängväxter och buskar. De vet vad de har att erbjuda och de samlar kraft för att glädja betraktaren och insekterna. Lite så med oss då, vi har alla något att ge till världen. Litet eller smått så gör det skillnad. Precis som Vår vivorna jag placerade i köksfönstret igår. De ger mig glädje och vittnar om en tid som kommer som jag tycker väldigt mycket om.

Allt har han gjort skönt för sin tid

Pred 3:11

Det blir ljusare

Har ni lagt märke till att det ljusnar Jag blev påmind och uppmärksammad på det av en vän igår. Hon gick från jobbet vid 16 och det var fortfarande ljust. Ljuset ÄR bättre än mörkret! Mörker kan absolut skapa stämning och man slappnar av men sitter vi där i mörkret och slappnar av blir det till slut ganska segt. Nä ut i ljuset och släpp fram ljuset … Ljuset ÄR bättre än mörkret.