30 november 2013

Sätter mig stilla



Det pratas mycket och det undras mycket. Mycket kan vara viktigt och väl behövligt att pratas om. Men när tyckandet och vetandet tar fart så blir vi så fastbinda och insnurrade i alla ord att vi knappt vet var änden är. Vad är sanning? Vad är värt att ordstrida för? Var är striden som jag väljer att strida? 
Just nu har jag en strid och det är med min fot och hur mycket jag orkar belasta den. Det betyder inte att jag struntar i att det finns viktiga frågor att prata om men om jag får välja så håller jag nog med en av ledarskribenterna på tidningen jag arbetar på Berit Simonsson läs den gärna.

24 november 2013

Damm eller inte damm

När vi flyttade in i huset för snart 6 månader sedan så var nog min första tanke på att vi skulle ta bort fiskdammen. Men med tiden har jag ändrat mig, det är en liten prick över i:et. Nu är alla fiska uppe och förvaras i garaget i stora tunnor, alla utom den allra minsta, den har gömts sig i dyn. Den tror att den har det bättre där. Just nu är pumpen forsatt igång men vi behöver stänga av den nu när minusgraderna kommer. Så när våren kommer får vi väl se hur det gått för den. Den vet inte bättre utan tror att den har alla svar på hur det fungerar. Nu trivs fåglarna utmärkt i det lilla hålet av den annars isbeklädda dammen. De dricker och de badar. Väldigt mysigt!

En och en halv vecka har gått av min sjukskrivning, några veckor återstår. Det kan tyckas.. Åh va skönt för dig i Advent och allt.. Jo visst men jag kan inte riktigt utnyttja tiden just nu med att julfina och dona. Det fungerar inte med en nyopererad fot. Men jag kan tänka och planera och ordinera familjen att sätta i verket det jag tänker och planerar. Det kan jag…


23 november 2013

Vintern i all ära, men...

bilden från Life on Earth sida på Facebook
… ngt i mig längtar till våren och sommaren ändå. vi skall inte måla huset rosa men kanske trädgården blir målad i rosa, rött, gult och blått. Mycket grönt blir det i alla fall. Underbart!

22 november 2013

Snart

Jag får belasta foten men då på hälen och i en vacker blå (not) gipssko. Efter nästa veckas stygn bort tagning får jag belasta foten mera i en vacker blå (not not) gipssko. Efter sex veckor i en blå vacker gipssko skall jag på återbesök hos läkaren som opererade mig och efter det slipper jag nog min blåa vackra gipssko. Det blir trevligt!

20 november 2013

En vecka har gått

En vecka nu sedan operationen och det känns bra i foten! Ser ju inte så mycket eftersom bandaget skall sitta en vecka till. Men jag kan ana att foten faktiskt inte är så svullen. Jag har varit duktig tycker jag på att sitta still och haft foten högt. Vill så mycket men får betala om jag vandrar omkring för mycket. Det stramar och gör ont då. Det blir bra det här.

Satte igång julen nu idag, julmusik och funderar ut julklappar, lite vad vi skall ha på julbordet. Lite pynterier och allmänt ställer in mig på en fin jul i år. Hela familjen kommer och finns inga ord för vad jag älskar det. Stannar upp lite i mitt planerande och känner : Presenter i all ära (det skall vi ha) men värmen att få vara med de nära och kära betyder så mycket! Tänk vad bra att vi har en högtid som julen! Tänk om även den här julen kunde få bli en jul av Frid Glädje Trygghet Tro och Förhoppning.

bilden lånad fr google



18 november 2013

Dag 5 eller ...

Detta har ju gått väldigt bra! Sitter där jag sitter och försöker sitta utan att känna mig stressad av att inte kunna röra mig som jag brukar. Har en kanna kaffe och en kopp men fikat är ju gripande på bottenvåningen och jag mobiliserar för att vanka ned för att ta mig en bulle.
Värken är stort sett borta, det sträcker och sliter i såret och jag kan ana att foten svullnar när jag varit uppe och vankat omkring. …

15 november 2013

Dag 3

Dag 2 försvann lite i smärta och trötthet. I natt sov jag bättre fram till halv 3. Höll mig i en timme sedan tog jag smärtstillande igen och somnade så skönt. Vaknade och värken var borta ... en liten stund iallafall :). Men jag ska inte klaga alls! Det här kommer bli så bra! Ovant att hålla sig sittande eller liggande men jag fixar inte att vara uppe och vandra. Gör för ont! Så en dag till och kanske en till .. Jag tar dagarna som de blir och jag har inte bråttom någonstans ! 


13 november 2013

Dag 1

Pjuuu skönt att den här dagen är över. Trodde inte att jag skulle vara så spänd inför detta ingrepp men oj vad jag skakade, innan jag fick lugnande, märkte inte när doktorn la bedövningen, vaknade upp och frågade när han skulle lägga den. Var fullt medveten när de rullade in mig på operationssalen men sedan försvann jag i en skön vila. Inte narkos men något annat sovagottmedel. Bedövningen sitter fortfarande i men jag börjar känna foten igen så jag tar tacksam värktabletter inför natten. Nu tror jag på ett gott läkande och ser fram emot att utan stress få vila mig stark i foten igen… I morgon är det en annan dag


12 november 2013

Tomorrow

I morgon är det planerat för operation av min fot. Egentligen skall båda göras men smartast är ju en i taget. Detta är något jag gått och dragit på och inte velat göra men nu går det inte längre. Det heter Hallux Valgus det jag skall åtgärda. Två stycken snedställda stortår som skall rätas ut kort och gott. Inte orolig alls bara lite pirr i magen inför det okända. En del har väldigt ont, en del alldeles lagom ont och en del lyckostar inte alls så mycket besvär. Så inom kort vet vi var jag hamnar. Summa summarum så blir det inget arbete för mig de närmaste veckorna och ja jag dristar mig faktiskt till att säga... Det kom väldigt bra i rätt tid. Jag skall utnyttja tiden med att vila, tänka färdigt lite tankar och ställa in mig på en rik familjejul. Det får mig att må bra!


07 november 2013

Ledig dag

Torsdagar har blivit lite som min dag, och har så varit under några år nu. Stannar hemma, tar kaffet i lugn och ro ofta i morgonsoffan. Där blir minnet efter våra älskade lilla vovve lite för stor, hon älskade torsdagarna hon med. Hon visste att när familjen stängt dörren så vankades det en mysstund i soffan med matte. Smörgåsen jag tog med räckte till oss båda, mest henne. Sedan lade hon sig bredvid och krafsade på mig tills jag kliade henne och mycket var inte nog. Men när hon förstod att det inte skulle bli mer reste hon sig upp tittade på mig ruskade på sig och hoppade ned och lade sig i sin korg istället. Men alltid med ett vakande öga, för om jag reste mig och flyttade mig så följde hon efter. Lilla Leisanfeisan vad du är saknad. Tankarna har kommit om en ny hund men nja jag vet inte jag… Ingen kan ersätta henne. Nåväl det får grunnas på ett tag till…

Jag förbereder mig på en tid i konvalesent, heter det nog, eftersom nästa onsdag är det in planerat en operation av min fot. Hallux Valgus som det så fint heter. En fot i taget tar vi. Jag är inte orolig för själva operationen mer för hur läkningen kommer att gå. Det sägs att foten kan vara svullen några månader efter operationen och måtte det vara ok till i april. För då skall jag och min syster göra en efterlängtad resa tillsammans.

Torsdagar har fått bli en dag, mycket medvetet, lite i tystnad. Det är mycket som brusar i öronen, inte bara mitt tinitus sus. Många röster som säger sitt och som med hävd vill säga att jag tänker rätt! Jag tror att det är så här! Si och så om både människor och traditioner. Så många höga röster som överröstar varandra och mina tankar. Så den medvetet valda tystnaden är så välgörande. Att sätta sig under den högstes beskydd och den allsmäktiges skugga och känna friden som övergår allt förstånd, det! är källan som adlig sinar. Så när torsdagen börjar gå mot sitt slut så kan jag ofta känna att det drar i mungipan… uppåt. Gud välsigna torsdagar :)

Torsdag är en veckodag som kommer efter onsdag och före fredag , källa Wikipedia…


04 november 2013

hugaligen


Känner mig som en golvmopp 

Måndag morgon



Vissa måndagar, ibland väldigt många, har jag ett behov att få ett leende på mina läppar. Jag har mycket som ger mig det så det råder ingen torka på det. Men idag kom leendet av njutbart goda sångare. Enjoy! Idag är det en annan dag än den igår och även om det låter klyschigt så finns det ändå många tillfällen idag att göra livet gott för någon annan..

01 november 2013

Minisemester

Det blev en minisemester så här mellan oktober och november. Skönt Välgörande Välsignat att få till det så när maken och hade ledigt. Ett stopp och ett mellanrum att få göra det som man inte orkar vanliga arbetsdagar. I morgon är det en annan dag och liten blir större Vi firar yngste sonen som vuxit om både den ena av sina storasystrar och sin mor, 14 år och finaste 14 åringen som finns. Så glad att han berikat vår familj. Stolt! 

man kan få matlagningshjälp via facetime när mamman är på jobbet