28 februari 2010

Väldigt firad

Det var en underbar fantastisk kväll igår, mitt pussel som jag beskrivit tidigare är inte färdigt på länge det är många bitar kvar tror jag, men jag kan skönja bilden... :)
Igår insåg jag också att det är viktigt att lämna en plats där alla bitar redan finns. Omöjligt att trycka ner en bit där det inte finns mer plats och det är också omöjligt att försöka använda sig av en bit på flera ställen. Det är nog dags att ta sig an de bitar som är just nu, att hitta dem, ta hand om dem och hjälpa dem hitta sin plats. Vissa bitar är viktiga för att se konturerna men man behöver lyfta blicken för att fortsätta så pusslet blir klart. Några enstaka bitar gör så att bilden går över i andra färger. Många är de, bitarna, men alla så oerhört betydelsefulla...
Men alltsammans kommer att bilda ett mycket vackert pussel och jag kan som sagt skönja konturen av det ...... Det som ligger därframme....

1 kommentar:

Kristina sa...

oj vad du formulerade dig vackert och sant. Vi är många som behöver lämna plats i vårt livspussel för andra. Ha en fortsatt bar dag Kram Kristina i Umeå