10 augusti 2010

Tystnad


Tystnad är bara så underbart skönt men kan ju å andra sidan bli alldeles för dominerande.
Men just nu... när tanken behöver vila efter dagens intryck är det så skönt.....

"Herren är min herde, mig skall ingenting fattas.
han låter mig vila på gröna ängar
han för mig till vatten... där jag finner ro.
Han vederkvicker min själ och leder mig på rätta vägar
för sitt namn skull."

Kanske man rätt var det är hittar en väg man inte trodde fanns där.
En väg som man kanske skulle missat, och rösten som säger
"Här är vägen, vandra på den"
Kanske.......


1 kommentar:

Cece sa...

Åh vad jag älskar tystnaden. Och jag har insett behovet av den. Om tre månader åker jag tillbaka till nunnorna jag besökte i somras och är med på deras tysta retreat. Längtar redan nu efter att få stopp på stressen och låta tankarna sakta ned. Att ge Gud möjlighet att beröra det innersta. Blessings!