24 mars 2011

I mitt hjärta

Under en period av snart 27 år har jag haft den stora nåden glädjen välsignelsen att få vara mamma. Jag tror inte det finns någon som kan säga att man visste exakt hur det skulle vara innan och som efteråt sagt att Vad var det jag sa... Ögonblicket när all smärta från en förlossning övergår i ett lyckorus över det lilla barnet den nya skapelsen vid födseln är så stort omfångsrikt obeskrivligt ojämförbart underbart... Jag vet inget som kan jämföras. Den känslan stannar kvar i minnet och dyker upp med jämna mellanrum i olika situationer. Jag tror att det känslan finns där för alltid djupt därinne i hjärtat och styrkan i den känslan kryddar bönerna som går upp till Fadern när vi beder. Även om de flyttar hemifrån, gifter sig, skaffar egna familjer flyttar längre bort så förminskas inte kärleken eller tunnas ut, den är lika stark, lika innerlig, lika beskyddande... Mina barn, Våra barn är det bästa som hänt oss och är den största välsignelse som drabbat oss. I skrivande stund är de lite överallt på vår runda jord och mina böner är på samma plats som de är. De är våra älskade underbara barn... och vi är stolta glada och tacksamma för dem allesammans. De har en framtid och de har ett hopp och en dag skall de själva få känna samma underbara känsla av att själva bli mamma och pappa... LOVE YOU SO!
Mamma

Inga kommentarer: