Ett år går fort och långsamt

För ett år sedan reste jag fram och tillbaka mellan Uppsala och Skövde några gånger och vakade vid min 91 åriga fars sida. På lördag är det ett år sedan dessa rader skrevs  Väntat men ändå oväntat. Jag satt hemma och samtalet kom från min bror att "det är nog inte långt kvar nu".. Hans röst bröts av stundens allvar och sorg. Det kändes så fel att vara 40 mil bort men jag hade redan tagit farväl av pappa, min pappa. Jag minns att jag stod vid fönstret och såg ut över en mörkmulen himmel som plötsligt lämnade en öppning för starka solstrålar där solen var på väg ned. Jag sade högt för mig själv " Det är okey pappa gå du " Strax ringde telefonen igen och jag fick budet att han lämnat oss. En märklig mäktig stund... Så definitiv Så stilla.
Jag besökte hans grav igen i helgen dels med mor och även en gång till i min ensamhet. Det kändes bra att få lätta mitt hjärta där vid stenen, ljungen och lyktan. Han är saknad ...

Plötsligt händer det ingenting

Som reklamen säger Plötsligt händer det! och det gjorde det idag, det hände ingenting! Det var stilla tyst skönt avkopplande nollställt! Som det behövdes, det behövdes så väl. Lugnet efter stormen kan man kanske också säga. För visst har vi det så, det är lugnt och plötsligt stormar det upp helt från ingenstans kan man tycka. Mitt i den värsta stormen tror man att det blir nog aldrig lugnt igen, men så plötsligt ebbar blåsten ut och det blir alldeles stilla och lugnt. Det var en sådan dag idag. Efter några veckor intensitet så får ordet från bibeln nytt ljus igen...

Nej, jag har lugnat och stillat min själ; såsom ett avvant barn i sin moders famn,

ja, såsom ett avvant barn, så är min själ i mig. Psaltaren 131:2

Litet men stort

Idéer

samlar ideer och detta var ju en lite kul sak.. skall nog ila till Plantagen innan jag kommer hem igen. Tänker lite.. vad är det som gör att jag fascineras så av växtkraft, färger och ögongodis? I något tillsynes tråkigt och inte så vackert som en knöl ryms så mycket av färger formar och doft som ger sådan glädje och inspiration. Visst blir man smutsig och svart under naglarna vid tillredningen och visst kanske väntan blir lång men priset man får är värt att vänta på. Lite så är det i livet också. Omständigheter är inte alltid så roligt att ta tag i men gör man sig besväret och tillåter lite skit mellan naglarna så kan resultatet vara väl så värt att vänta på.

Hem!

Styrde kosan hemåt efter ett dygn med mor. Ett viktigt besök, mer än man kan tro. 

Ingen vet hur länge vi har varandra....

En micropaus

Snart framme hos lilla mor men tar en micropaus och sträcker på benen en aning. Själv i bilen ca 40 mil har man tid att fundera reflektera och komma underfund. Den har gått fort tiden, de 34 år sedan jag lämnade hemstad och föräldrahemmet. Fort men ändå inte fort. Så mycket som man fått vara med om. Goda minnen och mindre goda minnen men som alla satt sina avtryck och spår i livet. Tider kommer och tider går ... Någon sa Låt oss hålla fast det vi bestämt och jobba på! Sant men kanske inte bara sant, för visst har vi tid att ändra på oss att justera vägvisaren så att vi inte håller envetet fast vid 80-90 talet. Kan vi utvidga våra hjärtan och vårt område och låta nya tankar nya vägar visa på nya områden, utan att släppa grunden som stadigt ligger vid våra fötter. Kan vi ... ?

Skörd

En liten liten skörd från några månader sommar här hemma blev det iallafall. Tar min systers goda råd och låter tomaterna få mogna klart inomhus. Vindruvan då ? Jo faktiskt söt och sur. Nästa år ser jag fram emot större klasar.

Rosorna bär fortfarande många knoppar vi får väl se vad hösten gör med dem, en av dem tog jag in i värmen för att njuta av på närmare håll. 

Det är lite finurligt hur tankarna får ro där mitt i naturen, det är som om någon visste att just detta, att flytta ut en bit, skulle göra sådan skillnad .. Så Tacksam för enkelheten mitt i svårigheterna som ibland drabbar oss. 

Nu fortsätter jag lördagen i samma tacksamhetsrus ! 

I morgon är det en annan dag, söndag och jag beger mig till lilla mor !